lizetteJ

Okey. Jag ger detta ett försök, varför inte liksom? Om någon läser- great. Om inte, slipp läsa vad jag spottar ut, ska kämpa för att få ut tankar & känslor i ord. Men djupa ska vi inte vara, är alldeles för cool för sånt trams.
Följer strömmen kanske. Ovanligt då man har lite för mycket personlighet, så pass att man blir äckligt trött på sig själv allt för ofta till & med. Eller händer det alla?

Lite kort; Jag heter Lizette Johansson. Är en dålig förlorare, skrattar lite för högt, är allmänt ball & berättar alltid lite för mycket. Det var dagens fakta. Kan tilllägga att jag är expert på särskrivning, är uppväxt på en brandstation (dock med lite omväxling vid fotbollsplanen) & vet vad ord som retirera har för meningsfull innebörd.
Idag var en bra dag. Efter en hård nedgång är jag back on track igen. Efter begravningen i fredags, av min farmor, så fick jag en aha-upplevelse (hur nice är inte denna egentligen, önskar det var jag som upptäckte den. Så som med mycket annat. Som skade glädje. Och särskrivning. För då hade jag gjort det accepterat och korrekt.) om att - va fan håller jag på med?
Blev liksom lite utrensad på känslor den dagen (eller så kunde det varit vätskebristen av tårar & snor? Snorar något brutalt när jag är upprörd, spred runt säkert tio snoriga pappersdukar på kyrkbänken. Helt ärligt så avbröt prästen sig själv och sa "Det är okej att gråta. Men glöm inte att andas imellanåt." Och ja, han kollade bara på mig. Lite roande- elr oroande beroende på hur man ser det, kanske. Gillar ändå inte de där kristna.
Utrensningen kan också bero på matförgiftningen samma natt. Trodde jag skulle dö där också, hade helt glömt att jag ätit jordgubbar & trodde jag spydde blod. 
Men de enda som dog den natten var min batman sopkorg)

Gillar långa paranteser också. Bara så du vet. Men som sagt, dagen var bra.
Borde pluggat till dagens samhällsprov. Men köpte skor istället